För de företagare som behöver hjälp med att driva in skulder finns inkassoföretag och fordringsägare, såsom till exempel Kronofogden. En borgenär, som fordringsägare också kallas, köper helt enkelt fakturan av företaget som då får betalt (ibland med en viss ränta eller avgift på fakturabeloppet). Borgenären tar sedan över ansvaret för att driva in betalningen från kunden, som även kallas gäldenär.
Hur fungerar inkasso i Sverige?
I Sverige finns det en inkassolag som dikterar vem som får skicka inkasso och hur det ska gå till. Enligt denna lag krävs det i vissa fall tillstånd från Finansinespektionen för att bedriva inkassoverksamhet, till exempel för att driva in fordringar för någon annans räkning, eller för att driva in skulder som har övertagits. Bolag som står under Finansinspektionens tillsyn, till exempel banker, försäkringsbolag och advokater får bedriva inkassoverksamhet utan Finansinspektionens tillstånd. På Finansinspektionens hemsida finns en lista över alla innehavare av inkassotillstånd, för den som vill kolla upp något speciellt företag.
Den som däremot vill bedriva inkassoverksamhet för sina egna fordringar kan göra detta utan tillstånd, och detsamma gäller för fordringar som uppstått inom samma koncern. Det ska därför synas ordentligt på inkassokravet vem som står bakom det. Både företagare och privatpersoner kan skicka inkassokrav, men det är viktigt att samma juridiska person som skickade originalfakturan eller underlaget för inkassokravet också står bakom inkassoutskicket. Om gäldenären är skyldig ett företag något ska alltså inkasso komma från just det företaget. På samma sätt ska inkasso skickas ut av privatpersonen om det är denna som gäldenären står i skuld till.
Vad händer om ett inkassokrav negligeras?
Om gäldenären varken betalar eller bestrider ett inkassokrav inom en viss angiven tidsram kan borgenären välja att ansöka om ett så kallat betalningsföreläggande hos Kronofogden. Om inte heller detta bestrids kan borgenären välja att överlämna ärendet till Kronofogden som får i uppdrag att driva in skulden. Detta kan få mycket tråkiga juridiska konsekvenser för gäldenären som riskerar betalningsanmärkningar hos kreditupplysningsföretagen, att få egendom beslagtagen, böter och ibland även fängelse.