Att göra en kreditupplysning är en viktig del i att bedriva sunda affärer. Den hjälper dig att fatta välgrundade beslut, minska kreditrisker och förebygga obetalda fordringar – oavsett om du arbetar med fakturering, erbjuder delbetalning eller hanterar kundreskontra.
Vad är en kreditupplysning/kreditprövning?
En kreditupplysning är ett underlag som används för att bedöma en person eller ett företags betalningsförmåga. Den hämtas från ett kreditupplysningsföretag som till exempel UC, Dun & Bradstreet (DNB) eller Creditsafe. Upplysningen innehåller information om ekonomisk historik, såsom betalningsanmärkningar, skulder och annan relevant data.
Utifrån denna information gör den kreditgivande parten en kreditprövning, det vill säga en samlad bedömning av om krediten bör beviljas. Kreditupplysningen är alltså ett verktyg, kreditprövningen är själva beslutet.
Varför behövs kreditupplysningar?
Kreditupplysningar är reglerade i lag och skyddar både dig som företagare och din kund. Genom att kontrollera ekonomiska förutsättningar i förväg kan du:
- Minska risken för kreditförluster
- Förebygga överskuldsättning
- Motverka ekonomisk brottslighet, exempelvis penningtvätt
OBS! En kreditgivare som ger ut lån måste enligt svensk lag genomföra en kreditupplysning innan ett lån beviljas. För den som exempelvis säljer en vara eller tjänst på faktura är kreditupplysningen inte obligatorisk, men ändå ett värdefullt verktyg för att undvika kreditförluster.
När ska en kreditupplysning tas?
Vi rekommenderar att en kreditupplysning tas i alla affärssituationer där du erbjuder kredit eller fakturering – särskilt vid nya kundrelationer. Många förknippar kreditupplysningar med låneansökningar, men de är även relevanta för exempelvis:
- Fakturaförsäljning eller delbetalning av varor/tjänster
- Hyresupplåtelser
- Företag- eller privatleasing
Kom ihåg att även befintliga kunder kan få försämrad betalningsförmåga över tid. Genom att lägga kunder på bevakning hos ett kreditupplysningsföretag får du information automatiskt om förändringar som adressbyten, nya betalningsanmärkningar eller förändrad kreditvärdighet.
Vad är skillnaden mellan en kreditupplysning på företag och privatperson?
Den största skillnaden är att en kreditupplysning på en privatperson kräver ett legitimt behov, medan det inte krävs vid upplysningar om företag eller enskilda näringsidkare. Ett legitimt behov enligt IMY (Integritetsskyddsmyndigheten) kan till exempel vara att du som arbetsgivare behöver göra en kontroll inför en rekrytering till en roll med ekonomiansvar eller att du som hyresvärd ska hyra ut en bostad.
När du tar en upplysning på en privatperson skickas dessutom en omfrågningskopia till den berörda individen, vilket inte gäller vid företagsupplysningar.
Omfrågningskopia | Krav på legitimt behov | |
|---|---|---|
Privatperson | Ja | Ja |
Företag/näringsidkare | Nej | Nej |
Vilket kreditupplysningsföretag ska jag välja?
När du ska bedöma en kunds betalningsförmåga är det viktigt att använda rätt typ av kreditupplysning. Det finns flera aktörer på marknaden, och valet kan påverka både risknivå och affärsbeslut.
När det gäller stora och finansiellt kritiska transaktioner eller stora företagslån kan UC:s djupgående data, trovärdighet och kopplingar till det svenska bankväsendet göra det till det bästa alternativet. Värt att känna till är att en upplysning via UC registreras och sparas för framtida upplysningar inom 12 månader och kan påverka individens kreditvärdighet. Syftet är att motverka att någon tar flera krediter samtidigt och därmed riskerar att skuldsätta sig mer än vad som är hållbart. Upplysningar från andra aktörer, som exempelvis Creditsafe, registreras inte på individnivå på samma sätt eftersom de inte rapporterar till UC.
För företag som löpande säljer på kredit på små till medelstora belopp och vill undvika kreditrisker, samt utan att skada sina kunders kreditvärdighet är kreditupplysningsbolag utöver UC, såsom Creditsafe eller DNB, ett bra val. De två sistnämnda upplysningsbolagen rapporterar inte till UC, vilket innebär att upprepade upplysningar varken skadar företaget eller individen de genomförs på.
Alla kreditupplysningsföretag i Sverige måste ha tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), och följa både Kreditupplysningslagen (KuL) samt Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Dessa regelverk säkerställer att informationen hanteras ansvarsfullt och att individens integritet skyddas.
Vill du hålla koll på uppdateringar från PS? Följ oss på LinkedIn för att se framtida artiklar och allt annat spännande som händer inom PS Finance Group!
